söndag 10 augusti 2008

Way out west - andra dagen

'Shit, vad bra du var.'

Frank Fernando böjer sig fram och kramar om Wayne Coyne. Det är några timmar efter konserten på Way out West där ett folkhav i skymningen sprang från Håkan Hellström för att se Flaming Lips.

Konfetti. Stortrumman. Tjugo teletubbies. En man i skelettuniform. Wayne Coyne gör entré i en jättebubbla som han surfar över publiken.

'Visst var jag?' Wayne Coyne besvarar kramen och lutar sig sedan behagligt tillbaka. 'Gillar du konfetti?' frågar han.

'Konfetti är mitt andra hem. Varje flinga är som en färgglad påminnelse om att vi lever.' Frank Fernando försökte fånga en konfetti som smet genom hans fingrar och yrade tillbaka i luften. Runt honom skrek poppojkar i falsett. Han drar med handen genom håret. En flinga konfetti fastnar under nageln. Frank Fernando ger den till Wayne Coyne. 'Den här är din, tror jag.'

Wayne Coyne sträcker fram handen och tar emot den. Den är röd och alldeles spröd. Kanske är det vinet, men Frank Fernando känner hur den börjar slå som ett hjärta precis som han lämnar över den. Du-dunk, du-dunk. Wayne Coyne tar varsamt emot den och lägger den i handflatan. Så blåser han till. Flingan fladdrar iväg.

Du-dunk.

'Jag är glad att du är tillbaka' säger Frank Fernando och känner att han måste kämpa för att inte gråta. 'Jag är glad att ni var så bra.'

'Nu är jag här, min vän.' Wayne Coyne höjer händerna i luften och skakar dem. Med gäll röst börjar han nynna. Det börjar som ett lullande ljud, sedan eskalerar det till något som mest liknar en hymn.

'Du vet att du missade the Bug idag?'

'Annonserar de inte är det klart att man missar.' Frank Fernando säger det med stoisk röst, ändå kan han inte dölja sin besvikelse. The Bug, det hade varit något att se. Istället såg han Lil Kim. Vilket spektakel.

'Jag kan göra dig glad igen' säger Wayne Coyne och tänder en cigarett. Så fylls hela rummet av yrande konfetti. Frank Fernando skrattar, kanske finns det ingenting som är så fantastiskt att uppleva som ett rum yrande konfetti. Han ställer sig upp med händerna över huvudet. När han vevar armarna virvlar färgglad konfetti. Skapar mönster. Mönster som sakta dalar mot marken.

Inga kommentarer: