söndag 18 maj 2008

Främlingar på tåg

Tåget är sprängfullt av människor. Hade det varit varmt hade det varit Indien. Igen. Frank Fernando sitter på sin väska i det trånga påstigningsutrymmet med knän som inte längre svarar på impulser från hjärnan. Ett göteborgsvarv och de dog. Från dörren till loket drar kall luft in.

Tillsammans med Frank Fernando sitter ett par med en schäfer. Rälshjulens ticke-ti-tackande är öronbedövande. Från fönstret in till vagnen ser Frank Fernando hur människor står ostadigt längs hela gången. Bredvid dem de sittande som uppenbarligen köpte sina biljetter i tid. Snart stiger ytterligare människor på. Så är de sju personer i påstigningsutrymmet, plus schäfern. Två med kotlettfrilla och pappas American Express i fickan. Frank Fernando tvingas att ställa sig upp. Det bränner till i benhinnorna.

’Tänker ni något på miljön?’ frågar Frank Fernando sina sex medpassagerare. De tittar förvånat på honom. Sedan på varandra. Ingen svarar. ’Jag läste i en tidning att man kastar en femtedel av all mat som produceras i Sverige. Största delen är kött. Äter ni kött, någon av er?’

Kotlettfrillorna byter en blick. Husse och matte tittar ut genom fönstret. Schäfern gnyr.

’Jag antar att ni äter kött allihopa.’ Frank Fernando blir arg. ’Det gör jag också, men bara lite. Vi borde sluta med det genast. För att rädda moder jord. Vi är konsumenter, vi har makt’. Fortfarande tyst. I huvudet listar Frank Fernando argument att delge sina medpassagerare för att ge dem insikt.

Han hinner inte långt. En kotlettfrilla tränger sig fram till honom och ger honom en lätt örfil. ’Hoppas tåget tvärnitar och du slår huvudet i väggen’, säger han och tråcklar sig tillbaka. Frank Fernando sätter sig ner på väskan igen. Schäfern ger ett dovt skall.

’Ni skulle aldrig äta Karo.’

En tantpermanentad kvinna ger honom en förstående blick. Sedan tittar hon bort.

Slutstation och på perrongen regnar småspik. Med väskan full av sträva grå shäferstrån haltar Frank Fernando mellan klimatpåverkande människor. Han hatar dem. Han hatar sig själv för att resan gjort honom så sugen på kebab.

1 kommentar:

Unknown sa...

du är bra söt du, frank. kom 60 mil norröver så kan jag bjuda på pinfärsk morotskaka och nybakt mörk chokladtårta. kanske kan jag massera dina trötta ben också.

x/L