En pryd mans börda

Vilken dag. Frank Fernandos penis har varit öm i några dagar och det gör honom livrädd. Egentligen är han en relativt smärttålig person – tänk bara på den gången han föll från ett staket med huvudet först i ett fyrkantigt järnrör. Det blev ett stort jack i pannan och blod rann ner över kinderna i en vindlande fart. Sheriffen, som var med den gången, vitnade i ansiktet och var nära att svimma, men Frank Fernando bara satte sig stillsamt ner och vilade. Istället för panik eller smärta upplevde han hela händelsen i lugn. Han kunde till och med skratta åt bloddropparna som bildade en växande pöl på marken, han tyckte att det kändes kittlande att gå över stan och se människor förskräckt vika undan. – men när saker sker i underlivsregionerna blir han som ett skrämt barn. Tänk om han har kallemydia. Eller aids. Svampar. Kukbronkit. Vestibulit.

Det värsta är att han inte kan tala om sådant här med någon. Det är han för pryd för. Man kommer inte från ord som ollonkant eller urinrör och dessutom kan han se hur folk dömer honom. Du har väl inte legat med andra? eller Du tvättar dig väl ordentligt? eller Du vet väl att man inte ska använda tvål? Vad ska han svara på det? Nej, Ja, Va fan.

Men, när det nu har gått dagar av rädsla och ångest tar han ändå mod till sig, tar upp luren och ringer till sjukvårdsupplysningen. Han måste veta vad det är som har hänt, han måste få bot. En gammal röst svarar. Om det är en man eller kvinna går på inget sätt att avgöra. Frank Fernando berättar på prydast sätt om sina problem. ’Har du utsatt dig för oskyddat samlag?’ frågar rösten korrekt. Frank Fernando vill bara lägga på luren, men tvingar sig att svara.

’Nej.’ Om det nu inte är så att han är sömngångare som ligger med folk på nätterna när han sover. Han känner en kille som äter i sömnen. På natten ställer han sig upp och går till kylskåpet, där han stoppar i sig lite av varje. Sedan går han tillbaka till sängen. Anledningen till att han är medveten om sitt beteende, bortsett från att det hela tiden saknas mat, är att han en natt råkade ta några klunkar ur vodkaflaskan istället för mjölkpaketet. Han vaknade kräkandes och lite full. Det skulle kunna vara likadant för Frank Fernando. Med den skillnaden att Frank Fernando vaknar med syfilis.

Han berättar inte om sina funderingar för den könlöse i telefonen. De borde faktiskt kunna uteslutas som riskfaktor dömt efter sannolikheten. Dessutom har han inte känt sig oprovocerat liggen på morgonen sedan han var tonåring. ’Får man gonnoré av att sitta och kissa på offentliga toaletter?’ frågar han. Den könlöse svarar inte.

’Du vet, de där testen är inte hundraprocentiga’ säger den könlöse när Frank Fernando berättar att han testat sig för könssjukdomar för ett antal år sedan. ’Och det kan ligga latent i flera år.’ Frank Fernando får panik. Han slänger på luren och börjar springa i cirklar. Fan fan fan. Hittills hade han faktiskt uteslutit könisar men nu säger en tantgubbe att han kan ha sådant ändå. Han funderar på att skära sig i handlederna.

Det var tre eller fyra år sedan han senast testade sig för könisar hos en tjock tant med glasögon. Sterilt ryckte hon hans penis åt alla håll och bad honom dra tillbaka förhuden. Hon drog upp glasögonen i pannan och tittade intresserat på det han hade att visa upp, tryckte lätt med tummen på olika ställen. Sedan fick han kissa i ett glas. Det var en alltigenom obehaglig upplevelse som han ogärna gör om, men nu verkar det inte finnas någon återvändo. Han måste boka tid med någon. Han måste testa sig för allt.

Så slår det honom att detta möte kommer att innebära en tops rakt in i killslidan. En kall kår rinner ner för ryggen.

Wayne Coyne kommer hem. Frank Fernando är nu bortom prydhet. Han berättar allt. ’Hur ska du berätta det här för Lizzie?’ frågar Wayne Coyne. ’Hon kommer säkert tro att du är otrogen.’

’Ingen fara, hon kommer aldrig att få reda på det. Jag ska inte ens berätta att jag ska dit. Det här ska bli vår hemlighet.’

’Lugna dig bara nu, det kan faktiskt vara så att det varit lite varmt för lillkillen där nere. Fan, det är ju sommar. Lillkillen kanske är en eskimå.’ Tanken på sin penis iklädd en tjock isbjörnsfäll, tittandes ut från en igloo lugnar faktiskt Frank Fernando lite.

Wayne Coyne går till stereon och sätter på No pussy blues med Grinderman. Sedan ringer han och bokar en tid på vårdcentralen till Frank Fernando.